tisdag 30 november 2010

Vecka 4

Jaha då var det dags att gå in i vecka 4 efter operationen. Idag kan jag börja äta vanlig mat. Maten måste inte längre vara flytande eller puré. Men jag tänkte ta det lite lugnt ändå. Man måste ju inte ändra alla måltider och dessutom så har jag ju laddat med soppor. Och soppa är ju gott. Men visst skulle en rejäl köttbit sitta riktigt gott nu. Har inte satt tänderna i en köttbit på över en månad nu.
 

Vädret är vackert, -9 grader och gnistrande vitt, himlen är klar och ljusblå.

måndag 29 november 2010

Snöfall

Fast snöfallet kom så stoppade det inte mig. Jag tog min promenad, var ute 2 timmar. Gick förbi apoteket och lämnade riskavfall (sprutor). Sen gjorde jag ett besök hos mina andra arbetskamrater, de som jag inte jobbar med direkt utan indirekt. Det uppstod problem och gissa vem som inte kunde låta bli att ge en hjälpande hand. Svårt att ignorera när de kommer just till mig och berättar om problemet.

3 veckor sedan

För tre veckor sedan låg jag på operationsbordet. Idag mår jag riktigt bra. Trots att livet består av att sova och äta så hinner jag med lite annat emellan. Idag är det toppen väder -8 grader gnistrande snövitt så det lär bli en skön påpälsad promenad senare. Så kom snöfallet.

lördag 27 november 2010

1:a Advent

Advent 2010
Jaha så var det advent igen. Det var värst vad fort allting går nuförtiden. Mitt yngsta barn är snart 20 år (mars 2011). Jag är mormor x 2. Det är snart 3 veckor sedan jag gjorde min operation. Veckorna bara rusar fram. Idag har det varit -8 grader och en grå men snövit dag. Så jag passade på att ta en dag nedkrupen i sängen med ett korsord och så somnade jag naturligtvis. När jag senare vaknade upptäckte jag att vädret hade ändrats till klarblå himmel. Och nu så är det mörkt ute. Och det ska bli adventsfint här hemma med nyuppsatta gardiner och ljusstakar i fönstren. Ska nog köpa nya manschetter till taklampan som passar bättre med julen.

fredag 26 november 2010

Lönebesked

Alltså, man ska inte vara sjukskriven det ställer bara till problem... när det gäller lönen. Först sas det att sjukskrivningen skulle vara 2 veckor så då la jag in i vårt system sjukskrivning tom 21/11 och sen semester från 22/11 tom 5/12. Klappat och klart av chefen. Men så får jag sjukintyget och där står att sjukskrivningen är tom 24/11. Jag ringer till personalansvarig och hon tar på sig att fixa detta med lönekontoret. Då borde ju allt vara frid och fröjd tycker man. Men icke sa Nicke... lönebeskedet kom igår och enligt det är jag sjukskriven tom 30/11 och det står ingenting om några semesterdagar. Detta innebär ju också en otrolig reducering av lönen denna månad. Ajajaj! Det första jag gjorde idag då var att ringa till personalansvarig så fort klockan var slagen vill säga. Jag frågade vad som hänt och hon sa att lönekontoret måste ha missuppfattat henne. Nu skulle hon igen kontakta lönekontoret för en rättelse som ska utbetalas nästa fredag. Då får man väl vara nöjd! Det är inte alla i kommunen som får två lönebesked med en veckas mellanrum.

torsdag 25 november 2010

Långsamt

Man måste äta långsamt annars mår man inte bra. Kan min trötthet bero på att jag äter för fort? Får väl äta lite långsammare då för att få veta...

"Måltidsrelaterade besvär hos patienter som genomgått operation av magsäcken eller så kallad vagotomi. Dumpingbesvär anses bero på att magsäcken tömmer sig alltför hastigt, varvid tunntarmen överbelastas. Besvären kan komma genast efter måltiden (tidig dumping) eller l - 2 timmar senare (sen dumping). Fyllnadskänsla, illamående, uppkastningar, hjärtklappning och svaghetskänsla är vanliga symtom. Besvären kan lindras med lämplig diet." Källa: www.gastrolab.net

Semester

Jahapp, nu är sjukskrivningsperioden slut för denna gång. Idag börjar mina semesterdagar, och de är välbehövliga. Denna omgång bjuder på 2 dagars semester denna vecka och 5 nästa vecka. Nu kan jag göra vad jag vill men vad vill jag då? Och vad orkar jag? Turen är på min sida. Barnen är vuxna och har förståelse. Och jag VILL hjälpa till så mycket jag kan och orkar.

onsdag 24 november 2010

Sista dagen

Idag är det sista dagen på min sjukskrivning. Jag tar det ganska lugnt fortfarande men ser fram emot några semesterdagar. Idag tänkte jag ta en promenad till jobbet för att göra den där beställningen av 2011s kalender, bara min kvar. Vädret är inte direkt bedårande med snöyra. Men frisk luft har väl ingen mått dåligt av förr så varför skulle jag vara den första. Man får klä sig efter vädret. Just nu dricker jag mitt förmiddags te med kanel, gott. Tänkte luncha med arbetskamraterna. Jag har ju redan matlådan klar i kylen så det är bara att komma ihåg att ta med den på promenaden, borde inte vara så svårt. Tänkte även ta en tur till Centrum (när jag ändå är i farten) och "shoppa", vilket inte är min favoritsyssla precis.

tisdag 23 november 2010

Cirkulation

Blodcirkulationen kom igång efter en uppfriskande promenad till och från studiecirkeln, så nu fryser jag inte längre.

Ruggig!

Idag är inget vidare väder i kombination med att jag fryser. Jag har bestämt mig för att göra minst en aktivitet varje dag även om det bara är att gå till affären. Men idag tar det emot. Fast jag ska vara på studiecirkeln i kväll. Så fram tills dess borde jag ha överkommit motvilligheten till att gå utanför dörren. Fram tills dess dricker jag varm buljong.

Vecka 3

Andra veckan med purémat.

Jag har funderat en hel del på varför jag fryser så mycket och så ofta numera. Jag är inte den som fryser i första taget. Jag brukar skämtsamt säga att jag är en varmblodig kvinna. Men nu fryser jag som aldrig förr. Jag som inte tycker om att ha strumpor på mig, kan inte vara utan dem nu. Kan detta bero på att kaloriintaget är lägre än förr? Fast jag minns inte att jag frusen när jag var ung och normalviktig.

måndag 22 november 2010

Dygnsrytm

När kommer jag att tänka mindre på klockan? Och när det ska ätas eller sovas? Jag känner mig som "Skalman" med min mat- och sovklocka som ringer med jämna mellanrum. Det första stadiet är jag förbi, det när jag bara sov och åt. Nu hinner jag ta promenader mellan varven. Men fortfarande känns det som om mattiderna styr mitt liv. Fast jag ska inte klaga, inte alla mår så bra som jag gör, för övrigt. Ett mål kvar ikväll innan det är dags för bädden.

Jobbet

Visst längtar jag tillbaka till jobbet men jag inser att jag inte är redo ännu. Tröttheten är fortfarande lite för stark, jag har ju fortfarande behov av att sova middag. Tur att jag valde att ta några semesterdagar i samband med sjukskrivningen, det känns som om jag var riktigt klok för en gångs skull. Efter besöket har jag fått några samtal från jobbet. Ett handlade om att jag måste beställa en kalender inför 2011 och ett handlade om lokala kurser i samband med slutbetyg. Jag lovade att komma förbi igen under veckan för att göra beställningen av kalendern och när det gäller de lokala kurserna så tog vi det per telefon med löfte om att återkomma om det blir fortsatta problem. Om två veckor är jag tillbaka på jobbet, förhoppningsvis.

Distriktssköterskan

Nu har distriktssköterskan fått göra sitt, tagit bort stygnen (staplers). Såren har läkt fint. Jag glömde räkna hur många staplers hon tog bort men jag kan ju titta i spegeln och räkna själv (4x5=20). Väga mig fick jag göra själv, -1 kg (totalt -11 kg). Inte dåligt, jag vill ju inte att det ska gå för fort så den här takten är bra. Efter besöket på Vårdcentralen blev det ett besök på jobbet, fika-time, blåbärs-te är gott. Nu är det dags för lunch. Omelett med purjo. Omelett är lätt att tugga och innehåller mycket proteiner.

söndag 21 november 2010

Så fungerar det nu

Många har ställt mig frågan: Hur fungerar det nu? Bilden visar tydligt hur man sparat en del av magsäcken och kopplat på tunntarmen direkt på den "nya magfickan" och hur man kopplat på den "gamla" magsäcken längre ner på tunntarmen.

Om du funderar mer på operation så kan du se en liten film som förklarar mycket enkelt hur det går till, klicka bara på rubriken så kommer du till filmen.

Fuskat

Idag har jag fuskat, kunde inte vänta... jag har ätit taco-paj... gott med kryddad mat... men man måste TUGGA ordenligt för magens skull... känner inget annorlunda... yepp det gick bra men det blev bara en smakportion... nu blir det en "power nap" (middagslur). Kan tröttheten bero på maten? Jag får nog ta det lilla lugna framöver.

lördag 20 november 2010

Nästan en vanlig lördag

Idag hoppade jag över 7-målet, hoppas att det går bra ändå. Jag ville så gärna sova lite längre, igår blev det ingen power-nap men så somnade jag till TVn istället. Jag åt min frukost kl. 9:30 istället och sen så löste jag melodikrysset.

fredag 19 november 2010

Blombukett

En fantastisk blombukett står på bordet i mitt vardagsrum.
Den är från alla mina arbetskamrater med en önskan om att allt ska vara bra.
Och allt är bra. Några dagar kvar på sjukskrivningen
sen ska jag njuta av några semesterdagar.

torsdag 18 november 2010

Medicin - ut

Nu har jag tagit den sista sprutan med Fragmin, för att förhindra blodpropp. Antar att risken för blodpropp inte är lika stor nu. Jag sitter ofta med fötterna på bordet när jag tittar på TV, kanske det gör att jag inte lika lätt får blodpropp i benen. Hoppas att det hjälper. Smärtstillande tar jag fortfarande i förebyggande syfte. Men kommer inte att göra det från och med nästa vecka. På måndag ska jag till distriktssköterskan som ska ta bort stygnen (staplers) och så ska jag vägas precis som när barnen gick till BVC, barnavårdscentralen. Kalcium och B12 får jag fortsätta med resten av mitt liv. Därför att kroppen inte behandlar maten lika länge så hinner inte alla vitaminer och mineraler tas från maten. Även "Mitt val kvinna" får följa med mig på min fortsatta livsvandring.

onsdag 17 november 2010

Förändring

Jag antar att det även kommer att bli en viss inre förändring i takt med att den yttre förändringen skrider fram. Men jag hoppas verkligen att mina positiva egenskaper består. Jag har precis som alla andra negativa sidor men de sidorna jobbar jag med på olika sätt. En del är svårare att förändra än andra.

Simulering

Ungefär så här såg jag ut
3 veckor före operationen
Och ungefär så här kommer jag
förhoppningsvis se ut om 1-1,5 år
Och ungefär så här såg jag ut
innan jag började gå upp i vikt

Power nap

Jag tror kanske att jag är piggare än vad jag i verkligheten är. Tyckte det kändes skönt att inte behöva ta en middagslur... ända tills jag vaknade ;-)

Annars går det över förväntan. Idag har jag kokat 4 morötter, 1 lök och 10 gröna bönor i buljong, sista minuterna la jag i en bit lax som fick koka med. Sedan mixade jag allt detta tillsammans med 1 tsk rapsolja och lite mjölk till en puré. Smakade suveränt gott. Det räcker till en måltid till. Annars är banan (mosad), ½ dl fil och några krossade havrekuddar toppade med lite kakaopulver ett bra mellanmål.

tisdag 16 november 2010

Puré-fasen

Nu är jag inne i den nya fasen - puréfasen. Det går riktigt bra. Mattiderna är inte lika ofta nu. Från att ha ätit 7-9 ggr/d är det nu 5-7 ggr/d. Tre huvudmåltider, frukost, lunch och middag och sen mellanmål och däremellan ska det drickas vätska men det gjorde jag ju innan operationen också så det är ju inte nytt. Inte trodde jag att jag skulle njuta av t ex 2 kokta, mosade ägg med svartpeppar och salt som mellanmål. Eller filmjölk med katrinplommonpuré och krossade havrekuddar. Ännu så länge äter jag färdiga puréer, 5-6 mån barnmatsburkar. Varje tugga är som att äta gourmémat jämfört med dessa proteindrinkar som jag förr drack så de nästan rann ur öronen. Jag dricker proteindrinkarna fortfarande men inte lika ofta (inte varje måltid).

Mitt nya mål är att göra någon aktivitet varje dag så länge jag är sjukskriven, det kan vara en promenad eller en tripp till affären.

måndag 15 november 2010

Vecka 2

Idag på eftermiddagen besökte jag min arbetsplats, lämnade in sjukintyg och fikade (blåbärste) tillsammans med mina arbetskamrater. Jag har också varit i Centrum första gången på en vecka med längsta promenaden på en vecka. Vädret var helt ok, regnet hängde i luften och jag behövde aldrig använda det paraply som jag glömde att ta med mig, tur att man har luva på jackan. Tröttheten sitter i fortfarande men jag antar att den blir mindre med tiden. Jag inser att jag behöver ta en promenad varje dag för att få motion och frisk luft.

fredag 12 november 2010

Tack för livet!

Visst är det en fantastisk kropp vi har som kan läka ihop på så kort tid. Jag tänker även på de stygn som finns inuti mig som självläker för fullt. Redan dagen efter operationen började jag äta (skeda vätska), det är så fantastiskt. Och då kommer jag osökt att tänka på att det finns så många som tror att vi är skapta av en slump. NEJ, JAG ÄR INGEN SLUMP! Allt i min kropp är så väl organiserat precis som allt liv på denna jord, in i minsta detalj. DET KAN INTE VARA EN SLUMP. Om jag hade varit en slump skulle jag likaväl ha kunnat dö på operationsbordet, det finns de som har gjort det. Jag känner i hela min varelse att jag är ämnad för något speciellt, precis som ALLA andra är ämnade av en särskild orsak även de som kanske inte klarat operationer av någon anledning. Vi människor kan inte allt och känner inte till allt som ska hända och ske med oss och varandra. Men vi kan lita på att vi finns av en särskild anledning. Varför ska vi utsättas för olika svårigheter i våra liv om det inte kommer att ge ett resultat i slutänden? Varför ska våra nära och kära utsättas för svårigheter om det inte finns en anledning? Jag säger som en god vän till mig ofta säger: Det finns en orsak!!! Jag är tacksam att jag lever i denna tid då läkarveteskapen är så fantastisk.

Medicin

Jag är ju inte den som tycker om att knapra tabletter ens när jag har huvudvärk. Hellre sover jag bort smärtan om det går och hittills har det fungerat mycket bra. Från och med nu kommer jag att vara tvungen att ta kosttillskott typ Calcichew för att få i mig kalcium, 1x2 ggr/d,  det är tuggtabletter som smakar spearmint så det går bra. Behepan är vitamin B12, 1x1 ggn/d, sväljs hel, inga problem. Sen måste jag tillföra kroppen ytterligare allmänna vitaminer och mineraler i form av "Mitt val kvinna", 1x2 ggr/d. Egentligen är det ju inga problem att ta medicin men för mig gäller det att lära mig att komma ihåg hur viktigt det är att ta medicinen. Detta ska jag fortsätta med resten av mitt liv därför att kroppen inte längre har samma funktion att kunna ta upp detta själv helt och fullt.

Från operationsdagen är jag ordinerad smärtstillande och inflamationshämmande, Alvedon 2x3 ggr/d och Voltaren 1x3 ggr/d, detta gör jag nu i förebyggande syfte för att inte ha smärta och det fungerar alldeles utmärkt. Så småning om kommer jag att trappa ner på smärtstillande mediciner. På sjukhuset fick jag en spruta varje dag, Fragmin, att injicera själv. Detta har jag fortsatt med sen jag kom hem, totalt i 10 dagar, detta för att förebygga blodpropp.

Jag har fem små operationsärr på buken, de är täckta av kompresser men jag känner att det sitter staplers under förbanden. Inom 10-14 dagar ska dessa staplers tas bort hos distriktssköterskan på vårdcentralen, jag har fått en tid den 22/11. Återbesök på sjukhuset blir den 13/12.

Bättre och bättre dag för dag

Det går bättre och bättre för varje dag som går fast jag är fortfarande ganska trött, sover middag minst en gång om dagen. Jag är aldrig hungrig längre och tycker att det är lite jobbigt varje gång jag ska äta (skeda) vätska. Jag varierar mellan fil, soppa, vatten, juice och te. Nu är det dags för soppa. Återkommer... Det blev kantarellsoppa och en tupplur.

onsdag 10 november 2010

Livet går vidare

Idag går det ganska bra. Är fortfarande trött. Madeleine hämtade mig vid sjukhuset kl 9:30 och skjutsade mig hem. Tack, gumman! Jag gör så gott jag kan med att stoppa i mig "mat". Denna vecka är det flytande föda som gäller, 2dl x 7 ggr/dygn. Detta är det svåraste. Jag är ju inte hungrig men skulle få vätskebrist om jag inte får i mig detta. Min tanke förrut var att jag kommer att få problem med att hålla igen. Att äta 1 dl på 20 min är svårt nog när man inte känner hunger och 2 dl på 40 min är ju lika svårt. Jag har hunnit sova middag innan 15 målet. Känner mig som en baby som ska äta var 4:e timma (så var det när mina barn föddes) bara det att jag ska äta varannan timma.

Det nya livet

Tisdagen startade kl 6:00 med temperatur tagning, 36,8. Bra! Blodtrycket, 137/75. Bra! Idag börjar livet med att räkna vätskeintag, att skapa ett schema. Måste få i mig 1500ml innan nattpersonalen kommer, 21:30. Tänk nu på att jag får inte dricka. Allt ska tas med tesked. Magsäckens storlek är inte större än ett stort ägg, inget struts ägg, utan ett vanligt stort frukostägg (hönsägg). frukost bestod av filmjölk, lunchen var fick och skaldjurssoppa och kvällsmaten exotiskkycklingsoppa med currysmak. Det är gott att få i sig lite mat med kryddor. 

Fick inte i mig mer än 1150ml så kvällspersonalen satt in dropp under natten. I natt sov jag på magen. Så skönt att få sova ordentligt.

Mitt nya liv...

I måndags gjorde jag en gastric bypas operation. Jag vaknade, 8/11, kl.4 men låg kvar i sängen och löste lite sudoku och slumrade tills klockradion gick igång kl.5:30. Sista specialduschen och sista medicineringen inför operation. Madeleine kom och hämtade mig kl 6:30 och släppte av mig vid sjukhuset strax före 7. Avdelning 14 ligger precis ovanför sjukhusentren. Fick sjukhuskläder att ta på. Inte är de vackra precis. Vi var tre kvinnor som skulle göra denna typ av operation denna dag. Jag blev nr 2. Det sattes en kanyl i armen som kopplades till dropp, jag passade på att sova en stund. Kl.10 hördes jag upp till operationsavdelningen och där fick jag vänta ca 20 min innan jag togs in till operationssalen. Jag lade mig på operationsbordet och kände ett välsignat lugn. Jag kände att jag var i goda händer. Strax efter sov jag djupt i narkos. Jag väcktes på postop men somnade igen. Oj så trött jag var. Personalen pratade med mig, frågade efter mitt personnummer och jag svarade i "dimman" sen sov jag igen. De kom och undrade om jag hade smärtor, på en skala från 0 till 10? Mitt svar var 5, så fick jag morfin och så sov jag igen. Jag vaknade ordentligt först runt 16.30. Jag kördes ner till avdelningen och fick en liten kopp, 1 dl, med vatten att skeda i mig. Torr i munnen. Första natten hade jag en övervakningsapparat kopplad till fingret som indikerade min puls och mitt syre upptag. Pulsen skulle hålla sig mellan 50 och 110 medan syreupptaget skulle vara mellan 90-100. Det var ett förfärligt pipande på apparaterna eftersom vi var tre med varsin. Den fjärde kvinnan på rummet fick byta rum så att hon skulle få sova. När nattpersonalen kom fick vi varsin "grimma" för att få extra syre, då slutade apparaterna att pipa. Sen sov jag skapligt resten av natten.

Det nya livet fortsätter...

måndag 8 november 2010

Mitt nya liv

Inskrivning på sjukhusets avd 14 kl. 07:00, återkommer med ny information när jag kommit hem igen.

söndag 7 november 2010

> Ett dygn kvar

Nu är det mindre än ett dygn kvar. Imorgon vid den här tiden hoppas jag att allt är över och det nya livet kan börja. Fortfarande känner jag mig lugn och trygg och ingen ororskänsla har krypit sig på. Det här ska gå så bra så. Imorgon börjar mitt nya liv.

lördag 6 november 2010

> Två dygn kvar

Om två dygn bör operationen vara överstökad. Jag känner mig lugn och trygg, lite spänning känner jag men ingen oro. Jag känner att jag är väl förberedd både fysiskt och mentalt. 

Visst saknar jag mat. Fast föda. Framförallt saknar jag något att bita i, tugga på och vissa smaker. Jag längtar efter en mediumstekt köttbit, klyftpotatis och rotfrukter. Men jag ser ett ljus i tunneln. Kommer tid, kommer råd. Tids nog får jag äta vanlig mat igen men inga normalportioner utan framtiden kommer att bestå av barnportioner. Det har inte varit några problem att sitta på en restaurang tillsammans med mina vänner och mina dietdrinkar. Jag har fokuserat på mitt mål och tänker gå i mål som segrare. Fast denna gång tävlar jag med och mot mig själv. Efter i det närmaste tre veckors diet har jag lyckats gå ner dubbelt upp mot vilket som var kravet. Och det har triggat mig att fortsätta exemplariskt.