En vecka kvar

Nu är det drygt en vecka kvar. Jag börjar känna saknaden efter mat. Har nu fastat i nästan två veckor. Jag har kravet på mig att minska minst 4 kg innan operationen men jag har redan passerat förbi den gränsen. Jag känner mig otroligt motiverad. Det här ska nog gå bra sista veckan också. Fast det är klart att sitta tillsammans med andra som äter en god måltid och jag dricker mina drinkar gör att det suger lite i magen. Men en dag ska åter få tugga på en köttbit. Jag längtar...

Checklista

• Fasta, VLCD-kost, pågående 18/10 - 7/11
• Distriktssköterskan 2/11 kl. 10:00, ketoner 4+ visar att förbränningen fungerar, blodtryck 100/70, vikten -6,5 kg (kravet är -4 kg)
• Mamografi 3/11 kl. 08:45, dataproblem, ny tid 4/11 kl. 10:00
• Provtagningscentralen 5/11 kl. 13:00

• Avsluta fastan 7/11 kl. 16:00
• dricka Preop 2dlx6 innan sovdags, ökar energireserverna inför operation samt att ämnesomsättningen vänds från fasta till inlagring av energi, vilket leder till minskad postoperativ inslulinresistens
• medicin T Ranitidin 150mg löst i ½ glas vatten, minskar mängden saltsyra i magen
• Förberedelser 7/11 inför operationen, specifika instruktioner, hemma
• bädda rent
• duscha med Descutan, ett bakteriedödande hudrengöringsmedel för att förebygga infektion
• Förberedelser 8/11 inför operationen, specifika instruktioner, hemma
• duscha med Descutan
• medicin T Ciprofloxacin 750mg, kl. 06:00, för att döda bakterier som orsakar infektioner
• medicin T Flagyl  400mgx5,  kl.  06:00, för att undvika infektioner i samband med operation
• Sjukhuset 8/11 kl. 07:00 på avdelningen, operationen sker under dagen
• Hem 10/11 ?

Förberedd 2010

Nu känner jag mig ännu mer förberedd än tidigare. Jag tror man måste vara ordentligt förberedd när man ska genomgå en sån här operation. Idag har jag tillbringat mååånga timmar på sjukhuset, utan frukost.

• kl. 07:40 fixade med betalning och fick frikort
• kl. 08:00 inbokad på provtagningscentralen, de tog 4 rör med blod
• kl. 09:00 inbokad hos sjuksköterskan Susanne för information, mätning, viktkontroll (fick en checklista med mig hem)
• I pausen intog jag min frukost från medtagen matsäck
• kl. 10:00 inbokad på medicinmottagningen för EKG
• kl. 11:00 inbokad hos dietisten Carina för genomgång, om tre veckor ska operationen ske och fram till dess ska jag gå på så kallad VLCD-kost (Very Low Calorie Diet) som jag började med den 18 oktober. Efter operationen ska jag lära mig äta på nytt, första veckan får jag bara äta flytande föda, nästkommande två veckor är det puréer som gäller för att sedan fortsätta med vanlig kost, dock i mindre portioner men oftare än förr
• I pausen intog jag min lunch från medtagen matsäck
• kl. 14:30 inbokad för narkoskonsult hos Lisbeth och Erik, allt känns bra



Fåfängan 2009

Nu har jag fått massor av papper som jag måste läsa och datum som ska bokas för kontroll hos distriktsköterskan í början av november samt sista provtagningen före operationsdagen. Jag har också fått två små påsar med tablett som ska tas hemma, inför operationen. På kvällen före operationsdagen ska jag strikt följa instruktionerna som jag har fått med mig hem. Jag har även gjort en inköpslista på artiklar som jag köpte på sjukhusapoteket när jag väntade på narkosen, det kostade drygt 400 kr.

Vilken mastig dag! Nu är jag trött. Sov lite dåligt i natt, lite nervös är jag allt. 

Väntan 2010



Vid mammas grav 2/7 2009



Idag har jag fått besked om preliminärt datum för operationen, 2010-11-08. Den 20 oktober ska jag vara på sjukhuset hela dagen för provtagning. Nu ska jag börja fasta fram till operationsdagen. Fyra veckors fasta, hur ska jag hinna det fram till den 8 november? Det är ju bara 3 veckor kvar, då måste jag verkligen fokusera och var fullständigt noga. Jag vet att det finns de som genomgått samma typ av operation med bara 2 veckors fastekur. Varför ska man fasta då? Jo, bland annat för att underlätta operationen. Genom att man fastar minskar levern i storlek samt att fettet som finns runt övriga organ minskas och operatören kommer åt lättare. Ingreppet görs ju med titthålsteknik så det är därför det är så viktigt.

Operation 2010



Informationen nedan är hämtad från Wikipedia

Gastric bypass

Gastrisk bypass, GB, är ett operativt ingrepp där magsäcken förminskas för att patienten ska gå ner i vikt.

Historik och bakgrund 

Övervikt och fetma är idag ett stort samhällsproblem med många följdsjukdomar, däribland hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck och diabetes. Övervikt definieras genom att räkna ut kroppsmasseindex, BMI. Gastrisk bypass är en relativt ny behandlingsmetod. Tidigare använde man sig mer av vertikalt bandad gastroplastik, där man opererade in ett elastiskt band runt magsäcken men nu är gastrisk bypass vanligare som metod. Andra metoder är sleeve gastrectomy som används vid lätt fetma och duoderial switch som används på patienter med BMI över 50. Vid gastrisk bypass kopplas magsäcken bort, så maten inte passerar den. Istället kopplas tunntarmen direkt till en liten ficka strax eftermatstrupen och tolvfingertarmen kopplas in längre ned på tunntarmen.

Gastrisk bypass anses vara den mest effektiva, och över tid den mest hållbara, metoden för viktreduktion. Fördelarna för patienten är ett bättre och hälsosammare liv samt att samhällskostnaderna minskar då dyrbar vård för fetmarelaterade sjukdomar elimineras i stor utsträckning.

Kriterier

Ett riktvärde för en gastrisk bypass-operation är att man ska ha ett BMI på 40 eller högre men vid överviktsrelaterade sjukdomar kan man rekommendera operationen redan vid ett BMI på 35. Patienten ska ha försökt att gå ner i vikt genom konventionella metoder tidigare men misslyckats.

Förberedelse

Patienten förbereds i god tid innan operationen genom att få besöka en dietist där denne får lära sig hur man ska äta efter operationen. Om patienten ska opereras med titthålsteknik måste denne endast dricka näringsdryck veckorna innan operationen. Detta för att fettet på levern ska minska så operationen går lättare. Vid öppet snitt finns oftast inte de restriktionerna.

Genomförande

Själva operationen kan genomföras antingen som vanlig öppen kirurgi där man öppnar buken mellan bröstbenet och naveln eller genom titthålskirurgi. En liten ficka i övre delen av magsäcken sys av till en storlek av cirka 1-1½ dl. Därefter kapas tunntarmen av och sys fast vid den nya magsäcksfickan. Tolvfingertarmen sys sedan fast cirka 1-1½ meter ned efter tunntarmen. Operationen tar 1½-3 timmar att genomföra.

Efter operationen

Det första dygnet efter operationen får patienten endast små mängder dryck som ska sippas eller drickas med sked. Successivt ges lite tjockare drycker som nyponsoppa och välling. Efter 2-3 dagar kan patienten åka hem då denne kan klara av att äta och tillgodogöra sig minst 1½liter vätska per dygn. Kostråden skiljer sig mycket beroende på vilket sjukhus som opererar. En sjukskrivningsperiod på cirka två månader är normal. Den första tiden kommer patienten att vara stel och öm i operationsärren.

Bieffekter och komplikationer

Komplikationer

Ibland kan läckage uppstå från magsäck och ut i bukhålan varpå ett nytt ingrepp krävs. Som vanligt i samband med operationer så finns alltid en infetionsrisk.

Dödligheten efter operation ligger på 0,17 % räknat på en trettiodagarsperiod efter ingreppet.

Bieffekter

De vanligaste bieffekterna uppstår då patienten ätit för fort eller tuggat maten dåligt. Då kan illamående och kräkningar uppstå. Även så kallad dumpning kan drabba patienten. Det är ofarligt men obehagligt och uppstår då maten kommit ner för fort i tunntarmen. Dumpning yttrar sig genom yrsel, kallsvettningar och ökad hjärtfrekvens. Diarréer kan uppstå då för fet mat har ätits. Efter en tids viktnedgång kan hudveck av överskottshud uppstå. Denna överskottshud kan avlägsnas kirurgiskt.

Andra bieffekter är mindre känning av leder, diabetes, social fobi, depression etc.

Livet efter operationen

Efter operationen går det endast att äta 1½-2 deciliter mat per portion; vikten rasar därför fort. Det är inte onormalt att patienten minskar 15 kilo under första månaden. Det är viktigt att äta rätt och på jämna tider under dagen. Mellan de vanliga måltiderna ska mellanmål intas. Det är också viktigt att maten tuggas väl. Eftersom näringsupptaget till viss del minskas så måste den opererade också äta oftare än en ickeopererad, åtminstone till att börja med. Patienten behöver oftast ta kosttillskott, detta i samarbete med den lokala vårdcentralen.

I snitt tappar opererade personer 61,2 % av sin övervikt. (Mindre än 5 % som inte opererats utan har fått den konventionella behandlingen som finns vid vårdcentralerna, får en betydande viktminskning och bibehåller den långsiktigt.)



Nuläget 2010




Personalfest

 Jag har sedan hösten 2008 kämpat extra noga med min vikt. Jag ansökte om att få komma till överviktenheten för att få proffessionell hjälp. Jag har gått på föreläsningar om kostvanor och motion. Jag har deltagit i samtalsgrupp tillsammans med sjuksköterska och sjukgymnast. Jag har gått i enskilda samtal med handledare. Jag har under åren sett flera av mina vänner lyckas och misslyckas med sina mål. Samma sak har hänt mig. Jag lyckades för en tid gå ner 20 kg, bara genom att börja äta frukost igen och röra mig mer men har tyvärr har jag gått upp dessa  kilon igen. Jag har lagt om min kosthållning och mina levnadsvanor, jag har provat med olika viktreduceringsmediciner utan märkbara resultat. Jag har även via mitt fackförbund deltagit i en stegmätartävling där vi gick från "Malmö till Paris" och jag kom till finalen i god tid. Jag förespråkar vardaglig motion på arbetet, även det lilla kan förändra, som att ha nätverkskrivare istället för personliga skrivare på skrivbordet. Samt att uppmuntra till att ta korta pauser för att röra sig vid stillasittande arbete. Att använda höj- och sänkbara skrivbord för att inte sitta för mycket. Som skyddsombud på arbetsplatsen har jag också varit med och påverkat så att vi har fått ergonomiska inställningar av våra arbetsplatser. Jag har också ansvarat för att en föreläsning med och av Blossom kom till för att inspirera till folkhälsa.

Sedan en tid tillbaka har jag önskat få veta mer om Gastrisk bypass, vilket innebär ett operativt ingrepp där magsäcken förminskas för att gå ner i vikt. Jag har varit på informationsmöte om hur det går till och vad det innebär för framtiden. Och jag även varit på sjukhuset och träffat läkaren som ska göra ingreppet. Just nu väntar jag på besked om operationsdatum, vilket kan ske redan i november enligt läkaren. Innan operationen ska det tas nya prover och jag ska gå på en 4 veckors fastekur.

Vikten 1981-2010

maj 1981

Jag gifte mig och flyttade ut på landet. Mina barns far är lantbrukare och livet på landet blev en ganska stor omställning för mig. Jag försökte anpassa mig på bästa sätt och blev mer och mer beroende av bilen. Jag rörde mig mindre och mindre för egen del förrutom att jag jagade efter mina barn och sprang upp och ner för trapporna samt att jag hjälpte till i jordbruket vid behov så orkade jag inte motionera mera. Mellan åren 1982 och 1985 undervisade jag barn i 6-7 årsåldern i danslekar och grunderna i vals, polka och schottis en kväll i veckan i hembygdsföreningens regi, i Grödinge där jag då bodde. Jag satt ofta i soffan de andra kvällarna och stickade något till barnen eller så sydde jag kläder till dem.

När jag blev gravid med Susanne, 1981, ökade jag i vikt med 30 kg bland annat till följd av att jag fick havndeskapsförgiftning. Inom loppet av några år födde jag ytterligare 2 barn, Johanna, 1983 och Madeleine, 1984. Tre år senare föddes Henrik, 1987 och ytterligare tre och ett halvt år senare föddes Katarina, 1991.

Säckhoppning (-löpning) 2009

Det var i början av 1990-talet som jag minndes min barndoms övergrepp och då gav jag mig inte tiden till att se om mina träningsbehov. All min tid och min energi gick till familjen och till att bearbeta händelserna. Jag fick en ganska djup depression till följd av detta och som det tog tid att komma ur. Första tiden behövde jag medicinera för att alls må bra senare räckte det med KBT, Kognitiv Beteende Terapi. Kulmen i min depression var runt mars 1998 sedan vände det sakta för att åter vända i samband med att min mamma, tillika väninna, dog 1999 och när allt började gå åt rätt håll kändes det som om en matta drogs undan mina fötter när min man begärde skilsmässa 2001. Men jag lyckades ta mig ur den deression utan mediciner. Efter fyra år träffade jag en man som jag hade ett förhållande med under tre år. Den mannen visade det sig vara det värsta lögnare och bedragare som jag har träffat. Han levde ett dubbelliv. På försommaren 2008 började jag ta kommando i mitt eget liv igen. Och jag har kommit ganska långt om jag får säga det själv.

Överviktig men inte över viktig

Från att ha varit normalviktig till att vara överviktig:



Porträtt 2010

Jag är inte mer  viktig än någon annan ur allas synvinkel. Men ur min egen synvinkel är jag den som är viktigast. Det har varit en omställning som naturligtvis har tagit sin tid att gå från normalvikt till övervikt. Min inställning till viktreducering har varit att "Har det tagit 20 år att gå upp i vikt får det ta 20 år att gå ner samma kilon". Jag har inte alls det tålamodet och inte heller den tiden. Jag vill så snart som möjligt reducera min vikt utan att det går för fort. Kroppen och psyket måste få hinna med i omställningen. Och jag har under ganska många år nu provat flera bantningskurer och gjort radikal omställningar i mitt liv. Bland annat från att ha slutat äta frukost till att äta denna viktiga måltid även om det växer i munnen när jag äter. För att lära mig äta frukost igen började jag med att ta proteindrinkar och vatten. Bara detta gjorde att jag rasade närmare 20 kg. Fortfarande idag tar jag dessa drinkar emellanåt. Jag går inte upp i vikt längre. Min kropp verkar ha bestämt sig för vilken vikt den vill ha oavsett vad jag gör eller vad jag äter. Jag har också slutat att använda bilen till jobbet, istället tar jag gärna en längre promenad på vägen hem. Jag har även provat viktreduceringspreparat utan direkt framgång (Xenical hjälpte mig att äta mindre fett men jag åt inte så fet mat redan innan. Reductil gav ingen effekt alls) Nu är det jag som tänker ta kommandot genom att jag har beslutat mig för denna behandling som är oåterkallelig.

Om du är 168 cm lång är din idealvikt 61.2 kg:
(168 - 100) - (10% X (168 - 100)) = 61.2

Vuxenlivet 1981-

Året 1981 var ett omställningsår kan man säga, jag blev gravid, jag gifte mig och flyttade ut på landet med ändrade vanor till följd. Senare fick jag havandeskaps-förgiftning vilket bl a innebar en viktökning på runt 30 kg. I november födde jag mitt första barn.

 

Roddgren i femkamp 2009

Jag tycker fortfarande om att röra på mig om än inte fullt lika spänstig som i min ungdom. Jag har en grundfysik som är ganska bra. Och som läkaren sa så består min kropp av fasta muskler. Vilken komplimang! Men problemet kvarstår ju ändå, övervikt. Jag kan konstatera att jag trots min vikt är en vig och rörlig person. Jag har bra värden, blodtrycket är bra, 130/80, kolesterolvärdet är också inom de gränser som är bra. Likaså blodsockret håller sig inom gränserna. Och numera har jag även bra Hb värde runt 150. När jag var ung låg värdet oftast under 100, vanligen runt 80-90, vilket resulterade i att jag fick blodtransfusion till följd av den första förlossningens komplikationer. Jag är fullt frisk bortsett från min astma som jag lider mest av vid förkylningar och medicinerar då vid behov. MEN! Jag är medveten om de risker som jag utsätter min kropp för med den övervikt som jag har. Mitt BMI ligger på 37, inte alls bra. Jag ligger i riskzonen för hjärt- och kärlsjukdomar. Ledbesvären lär komma när jag av ålder inte längre orkar vara rörlig. Så jag behöver verkligen göra något extra radikalt.

Ungdomen 1969-1981

Ungdomsåren kan man dela in som tonåring 1969-1976 (13-19 år) och som ung vuxen 1976-1981 (20-25 år). Mycket av min tid som tonåring var i skolan och olika fritidsaktiviteter som idrott och dans. Läger och hajk, aktiviteter i skog och mark har också farcinerat mig, gärna överlevnadsaktiviteter. Jag lärde mig dansa redan som 8-åring men det var först som 14-åring som jag började gå på dans i kyrkans regi. Minst en gång i månaden hade vi dansaktiviteter. Vid nyåret ordnades Bolliaden för ungdomar från 14 år med tävlingar i olika bollsporter, simning och med dans på kvällarna. På somrarna deltog jag i Festinord (det varierade mellan Sverige, Norge och Danmark) eller Svung med tävlingar i bollsporter, friidrott och simning samt dans på kvällarna.

Några av mina bästa placeringar:



Ålborg 1975

1:a plats 5x60m stafettlöpning, 1970 Ålborg i Danmark

1:a plats 4x50m simning, 1970 Ålborg i Danmark

1:a plats handboll, 1972 Skolmästerskap
Hedersomdöme Bästa idrottsprestation 1973, Bolliaden

1:a plats 50m bröstsim, 1973 Borlänge

1:a plats handboll, 1973 Borlänge
1:a plats 60m löpning, 1974 Jönköping
1:a plats 50m bröstsim, 1975 Stavsmästerskap
1:a plats 80m löpning, 1975 Ålborg Danmark

Här ovan är det jag som springer längst till höger i bild. Och jag sprang som allra bäst när jag var barfota. Då får man bästa fotfästet. Precis som när man diskar utan handskar så att man riktigt känner att det blir rent.

Som tonåring var jag deltagare och som ung vuxen var jag gärna ledare för de yngre


Porträtt 1976

När jag var runt 20 år gick jag till Mälarsalen på Münchenbryggeriet i Stockholm, under en period upp till 4 gånger i veckan. Där träffade jag senare även mina barns far. Under dessa år hade jag inga problem med vikten. Jag pendlade mellan 57 och 59 kg med ett BMI på 20, fullt normalt. När jag började mitt arbete på dåvarande Televerket (1980) gick jag med i idrottsklubben och var aktiv i simgruppen. Jag cyklade minst 2 km varje dag. Jag tränade basket och volleyboll regelbundet. Jag tog körkort 1980 och använde bilen allt oftare.

Barndomen 1956-1969

Hela familjen 1959

Jag föddes som sjätte barnet i en familj med åtta barn. Jag betraktar min barndom som lycklig trots vissa olyckliga omständigheter. Jag har så många goda minnen från min barndom men jag ska inte berätta om dem alla här och nu. Men som 6-åring var jag utsatt för sexuella övergrepp som jag förträngde under cirka 30 år. Som vuxen har jag bearbetat händelserna med bl a Rosenterapi samt KBT och anser nu att jag är fri. Under de första åren i skolan fann jag mitt intresse för dans, friidrott och bollspel. Jag var mycket aktiv och precis som alla andra, vanliga barn på den tiden, tillbringade vi mycket av vår tid utomhus.

Mina kostvanor under uppväxtåren ser jag som goda. Då jag inte hade några som helst problem med vikten samtidigt som jag var skapligt fyskiskt aktiv.

Passfoto 1958