.. för inte så länge sedan då jag hade svårt att se mig själv som kvinna. Men efter att ha bearbetat trauman från min barndom kan jag idag med stolthet se mig som KVINNA. Jag kan förstå kvinnor som inte ser sig som de fantastiska kvinnor de verkligen är. För jag har varit där. Självkänslan och självförtroendet var i botten trots man och fem fantastiska barn. Nu börjar jag sakteliga finna mig själv igen som den fantastiska kvinna jag är. Det är viktigt att tycka om sig själv. Att älska sig själv. Tack alla ni som hjälpt mig på min resa till vad jag åstadkommit hittills. Jag vet att jag har en bit kvar innan jag är helt klar med mig själv men jag är på god väg. För nu börjar jag känna att jag tycker om mig. Kanske dröjer det inte länge till jag kan säga att jag ÄLSKAR mig själv.
